Välvilja och girighet födde global finanskris

De senaste femton åren har med ett par undantag varit en rekordresa för världsekonomin. Globalisering, frihandel och snabb tillväxt har bidragit till ökat välstånd och mycket god avkastning. Sommaren och hösten 2008 har lärt oss en ny läxa om finansiell frihet.

Fröet till den finansiella kris som kulminerade i oktober såddes faktiskt av USA:s president Bill Clinton redan 1992. I demokratisk välvilja gavs de halvstatliga bostadslåneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac order att förmedla en viss andel av lånen till minoriteter och mindre bemedlade familjer. Även kunder utan normal kreditvärdighet fick låna pengar, vilket gav upphov till benämningen subprimelån.
Bankerna ville inte vänta på 25 års ränteinbetalningar utan sålde skulderna vidare för halva förväntade ränteintäkten, för att kunna låna ut mera och sälja fler lån. Skulderna hamnade hos
investeringsbanker som Lehman Brothers, vilka paketerade om de riskfyllda lånen och andra krediter till obligationer och derivat som såldes med höga avkastningslöften. Till slut var de så kallade strukturerade produkterna så komplicerade att det inte gick att överblicka innehållet. En viktig drivkraft till den finansiella kreativiteten var jakten på provisionsintäkter och resultatbonusar.
Bankerna tog kreditförsäkringar i till exempel AIG, världens största låneförsäkrare. Asienkrisen, IT-bubblan och 11 september skrämde marknaderna, men centralbanken FED:s fortsatta räntesänkningar räddade situationen.

Början till slutet
När bankerna 2004 nådde kredittaket togs begränsningarna bort för fem stora investmentbanker. De kunde då tjäna ännu mera pengar - men tog samtidigt enorma risker. Goldman Sachs hade 2006 nått en skuldbörda på 100 miljarder dollar. De mest riskabla skulderna placerades i separata bolag i skatteparadis för att undvika revisorernas ögon.
Den amerikanska högkonjunkturen började mattas 2005 och huspriserna slutade stiga. Samtidigt hade räntan gått upp rejält och många husköpare klarade inte av att betala sina lån, varför bankerna tvingades ta över fastigheterna. Under 2007 sjönk huspriserna med 14 procent, lagren av osålda hus växte och bankernas vinster rasade. I mars 2008 gick Bear Sterns, en av de fem stora på Wall Street, i konkurs och köptes av konkurrenten JP Morgan Chase för en tiondel av marknadsvärdet året innan.
Nu började osäkerheten sprida sig vem som egentligen sitter på de dåliga lånen. Eftersom de hade sålts över hela världen, blev krisen global. Alla misstänkte varandra och viljan att låna pengar mellan bankerna minskade snabbt. Krisen fördjupades, men kostymen höll ända tills den 15 september, då FED och amerikanska regeringen lät Lehman Brothers gå omkull. Två dagar senare tog regeringen över AIG. Marknaden chockades och förtroendet rasade, vilket ledde till tvärstopp i utlåningen. Efter några veckors förvirring med prisras på aktier och råvaror, kunde regeringarna enas om kraftfulla stödåtgärder. Krispaketen håller banksektorn flytande och långsamt hoppas man på en normalisering.



Rekordstora bankförluster ger staten majoritet
I Europa blev engelska bolåneinstitutet Northern Rock första offret. Sedan dess har många banker tagits över av staten eller konkurrenter. Stora Royal Bank of Scotland (RBS), liksom schweiziska UBS och Credit Suisse hör till dem som tvingats söka nytt kapital. UBS föll på sin systematiska hjälp till rika amerikanska kunder som ville undvika skatt. Efter böter på 780 miljoner dollar och stämning för bedrägeri har bankens toppchefer tvingats bort. Den nya VD:n pensionerades 2007 från värsta konkurrenten Credit Suisse.
För RBS var det rekorddyra köpet av holländska banken ABN Amro som utlöste krisen. ABN var fyllt av dåliga lån, bland annat 11 miljarder euro till en konkursfärdig rysk kemikoncern. RBS räddades av brittiska staten som i november 2008 gick in med 20 miljarder pund, efter att bankens aktieägare tidigare satsat 12 miljarder i den dittills största brittiska emissionen genom tiderna. 
Efter att RBS redovisat en rekordförlust på 24 miljarder pund för 2008 är det kapitalet borta och staten har gått in med ytterligare 13 miljarder pund. Kapitaltillskottet har gett staten en ägarandel på 85 procent, men den kan komma att öka. Regeringens bankprogram innehåller dessutom en kreditförlustgaranti på astronomiska 325 miljarder pund, mer än Sveriges BNP. Tongivande i RBS' styrelse under de vilda expansionsåren var AstraZenecas förre VD Tom McKillop och tidigare EU-kommissionären Peter Sutherland, som båda tvingats lämna sina poster. 

Svarta moln över Solkusten
I Spanien och "eurotigern" Irland har en extrem byggboom skapat bostadskriser som nu börjar accelerera och direkt syns i detaljhandeln. Den expansiva banksektorn på Island kraschade snabbt och hårt, vilket hotat hela statens existens.
Det tydligaste tecknet hittills i Spanien var bygg- och fastighetsjätten Martinsas krasch. Landet har en tioårsperiod av snabb tillväxt bakom sig och massor av nya jobb har skapats. Nu har det vänt och arbetslösheten har på mindre än ett år ökat från 8 till 14 procent. Tre miljoner spanjorer är redan utan jobb. Landets centralbank beräknar att arbetslösheten stiger till 19 procent år 2010.
Turismen minskade med 3 procent 2008. Landet är fortfarande världens näst populäraste resmål med 57 miljoner turister, men merparten utgörs av västeuropeer. Om de stannar hemma riskerar arbetslösheten i branschen att öka snabbt. Turismen står för elva procent av landets BNP, varför en nedgång ger betydande ekonomiska konsekvenser.
Bilindustrin är en tung exportsektor i spansk ekonomi och raset i bilförsäljningen i Europa under hösten slår hårt. Industriproduktionen föll i december med 15 procent och för 2009 förutspåddes i början av året att BNP backar med 1,5 procent. Nu är centralbankens prognos ett minus på tre procent i år  och minus en procent 2010.
Nedgången möts med ett statligt krispaket och regionala satsningar samt ett särskilt bilindustristöd. Dessutom erbjuder staten de många invandrarna, elva procent av befolkningen, ett hemvändarbidrag på 10.000 euro om de återvänder till sina hemländer utanför EU och stannar i minst tre år.
Irländarna tvingas spara 
På den gröna ön har ett decennium av högkonjunktur och snabbt stigande levnadsstandard snabbt förbytts i galopperande lågkonjunktur. Irlands snabba expansion av bostadsbyggandet med hög belåning slår nu tillbaka. Tiotusentals unga från östra Europa som de senaste åren sökt sig till den välbetalda irländska arbetsmarknaden flyr nu fältet i den mån de kan. Arbetslösheten har på kort tid stigit till elva procent.
Regeringen presenterade i början av april ett mycket strängt sparprogram som innebär att de offentliga utgifterna ska bantas med 1,5 miljarder euro, samtidigt som skatterna höjs med 1,8 miljarder. Finanskrisens verkningar har också en politisk dimension, eftersom Irland i höst ska rösta om Lissabon-fördraget. Den försämrade ekonomin tros göra väljarna mer positiva till EU i folkomröstningen, men det finns en risk att regeringen tvingas avgå i förtid och då är utgången mera osäker.



Kreditbaksmälla i Baltikum 
Tillväxten har bromsat in snabbt och de baltiska tigrarnas tioprocentiga ökningstakt är nu på minus. I Lettland minskade BNP under tredje kvartalet med 4,5 procent och i Estland med 3,5 procent. Under fjärde kvartalet rasade den lettiska ekonomin med 10 procent och för 2009 varnas för ännu större fall. Samtidigt ligger inflationen högt över det europeiska genomsnittet. Inbromsningen är därmed en välbehövlig avkylning, men återverkningarna kan bli tuffa och bostadslånekris hotar. I Estland står svenska banker för 90 procent av banksystemet och nära 60 procent i Lettland.
Aktiemajoriteten i den lettiska banken Parex såldes i november av ägarna till staten för symboliska 2 lat (ca 3 euro) efter att det stod klart att banken inte skulle klara återbetalningen av ett syndikatlån på 500 miljoner lat i februari. Lettland har ett stort bytesbalansunderskott och har fått låna hela 7,5 miljarder euro av EU och IMF för att klara finanserna. Samtidigt ska staten spara 1,5 miljarder euro för att slippa devalvera, bland annat genom höjd moms och sänkta löner för statstjänstemännen. I februari nedvärderades landets kreditvärdighet av ratinginstitutet Standard & Poor's till BB+, dvs skräpklass. 
Analytikerna konstaterar att det behövs stora strukturella förändringar som kommer att ta lång tid, för att få den lettiska ekonomin på fötter. Läget förvärras av att landets regering efter omfattande kritik från medborgarna och oppositionen tvingats avgå, som den första i ett EU-land till följd av finanskrisen. Landet håller benhårt fast vid sin fasta växelkurs mot euron, för en devalvering skulle bara förvärra kreditkrisen. 85 procent av lånestocken är i utländsk valuta, som vid en devalvering skulle öka räntekostnaderna och leda till fler konkurser och därmed kreditförluster.
Också Litauen genomför ett sparpaket och skattereformer för att stärka ekonomin. Regeringens prognos för 2009 pekar mot ett brant fall i BNP, från +3 procent 2008, till minus 10 procent under 2009. Landet banker beräknas behöva stöd på uppemot en miljard euro. Andra bedömare spår att ekonomin kan krympa med uppemot 15 procent i år, efter att BNP-minskade med 10,3 procent redan under det fjärde kvartalet 2008. En så snabb ekonomisk inbromsning är ytterst sällsynt i fredstid. Redan nu syns dock en viss rekyl i form av ett litet överskott i betalningsbalansen för januari, till följd av kraftigt minskad import. Nybilsförsäljningen har i början av året sjunkit med 75 procent.
IMF tvingades även ge Ungern omfattande krishjälp, efter åratal med underskott i statsekonomi och spekulation mot forinten. I mars var det Rumäniens tur att få nödlån på 20 miljarder euro från IMF. I mitten av april anhöll Polen om 20 miljarder dollar i krislån från IMF för att stärka förtroendet för landets ekonomi. Valutan zlotyn har det senaste halvåret fallit med 30 procent gentemot euron.



Oljan sänkte ryska börsen
Även andra svaga valutor som norska och svenska kronan har dalat i krisen spår och i Danmark har flera mindre banker gått omkull. Varslen och konkurserna ökar även i småföretagen. Även Swedbank med hög närvaro i Baltikum och Ukraina har tvingats förstärka det egna kapitalet.
Den råvarudominerade ryska börsen har drabbats hårt av prisfallet på olja och metaller. Rubeln har fallit med omkring en tredjedel under hösten och vintern och kapitalet flödar ut, samtidigt som osäkerheten ökat efter Georgien-affären. Höjda tullar på råvaruexport och importerade bilar har fått motsatt verkan mot vad Kreml hoppades. Ryssland som varit bilindustrins hopp står på bromsen och frihamnarna i Finland är sprängfyllda av osålda stadsjeepar.
Gastvisten mellan Ryssland och Ukraina i slutet av 2008 skapade ytterligare problem för länderna i sydöstra Europa. Efter gasstoppet tvingades även stora industrier som bilfabrikerna i Slovakien stänga fast innan kranarna öppnades i mitten av januari. 
De ständiga politiska tvisterna i Ukraina ackompanjerar den tilltagande ekonomiska krisen för landet mot konkursens brant. Bedömare anser att Ukraina efter Island är det land som drabbats hårdast. BNP-tillväxten som de senaste åren legat på 6-7 procent väntas i år bromsa in rejält, till minus 5 procent. Växelkursen på valutan hryvnia har på ett år rasat med över 50 procent mot dollarn, medan börsen backat med hela 85 procent. Samtidigt stiger arbetslösheten snabbt.



Tvärstopp förstärker bankkrisen i Ukraina
Vid sidan av den politiska krisen har den ukrainska ekonomin förvärrats i snabb takt under vintern. BNP rasade under årets två första månader med nära 30 procent, enligt regeringsuppgifter i slutet av mars. Samtidigt har valutan fortsatt att falla och en dollar kostar nu 7,70 hryvnia jämfört med 1,05 i början av 2008. Andelen problemkrediter har ökat från 3 till 25 procent och kreditförlusterna väntas stiga till 10, kanske 20 procent av utlåningen.
Ukraina beviljades i slutet av 2008 ett lån på 16,6 miljarder dollar av IMF, men har fått ut endast en fjärdedel, eftersom valutafonden anser att landet måste minska sitt budgetunderskott och ta kontroll över finanssektorn. I mitten av februari ställdes Ukrainas sjunde största bank Nadrabank under konkursförvaltare, efter att man misslyckats med att låna pengar utomlands för att sköta akuta skulder på 230 miljarder dollar. Nio inhemska banker har hittills förstatligats, samtidigt som kievborna demonstrerar i protest mot den försämrade köpkraften. Det ökar risken för de utländska bankerna, eftersom merparten av utlåningen skett i euro och dollar. Swedbank hör till de mest utsatta, med 75 procent av utlåningen i dollar, och har inlett krisåtgärder i landet.
Även Serbien och Vitryssland har tvingats söka internationella krislån. Totalt har länderna i Östeuropa nu beviljats sammanlagt 50 miljarder euro i stödkrediter. För Tjeckien, ordförandeland i EU under första halvåret 2009, ledde lågkonjunkturen i slutet av mars till regeringen Topolaneks fall.

Iskalla vindar i alpina bankvalv
De hotande kreditförlusterna i Östeuropa kan komma att punktera hela den österrikiska ekonomin. Alplandets offensiva banker har lånat ut 230 miljarder euro till länderna i närregionen, vilket motsvarar 80 procent av Österrikes BNP. Om tio procent av lånen måste skrivas av så kan det påverka även den österrikiska statens kreditvärdering, något som Moody's varnat för.
En femtedel av landets hela bankverksamhet ligger i de forna östblocksländerna, som nu står inför en liknande krasch som den asiatiska ekonomin i slutet av 1990-talet. Allvarligast är läget i de båda största länderna i regionen, Ukraina och Rumänien. De största riskerna finns i bostads- och konsumtionslån till hushållen, vilkas skuldsättning ökat med 44 procent sedan 2002.
Det är i praktiken österrikiska banker som finansierat de senaste årens snabba ekonomiska tillväxt i området, vilket nu slår tillbaka som en bumerang. Bankerna som ingår i Unicredit-gruppen, Bank Austria, Raffeisen och Erste Bank, är marknadsledare eller näst störst i alla länder i östra Europa. Mest aggressiv har Erste Bank med säte i Wien varit. Ett exempel är köpet av den rumänska banken BCR för 3,8 miljarder euro, sex gånger det egna kapitalet. Erstes kundstock har på tio år ökat från 600.000 till 16 miljoner kunder. Österrike har som jämförelse 8,5 miljoner invånare.



Foto: Tourismus Salzburg GmbH

Globala ringar på vattnet
Som helhet har finanskrisen snabbt övergått till en realekonomisk kris och det slår hårt framför allt mot tillverkare av sällanköpsvaror som bilar och hemelektronik. Konsumtionen faller, världshandeln bromsar och minskade godstransporter innebär att sjöfraktraterna sjunker. Torrlastindexet BDI har fallit med 90 procent sedan sommaren 2008, men även oljeprisraset har slagit hårt mot tankfartygsrederierna. IMF varnade i november för global recession och sänkte 2009-prognosen för industriländernas BNP till -0,3 procent. I mars sänktes prognosen till spannet minus 0,5-1,0 procent, efter att industriländernas samlade produktion för fjärde kvartalet visade ett fall på 7 procent. Det blir första gången sedan andra världskriget som ekonomin krymper.
I Brasilien fusioneras två storbanker för att möta krisen och i Argentina har landets privata pensionsfonder förstatligats. Nu minskar också efterfrågan på råvaror som koppar, olja och sojabönor, samtidigt som världsmarknadspriserna rasat. Detta får stort genomslag i Latinamerika som de senaste fem åren gett hög tillväxt i regionen.
Inte ens de rika oljeproducerande länderna går fria. Storsatsande emiratet Dubai, med rekordbyggen som världen högsta skyskrapa och världens dyraste hotell, plus en jätteorder på Airbus nya mastodontflygplan A380, tvingas ta hjälp av Förenade Arabemiraten och dess huvudstad Abu Dhabi för att klara sin lånebörda. Centralbanken har även tvingats gå in och rädda bolåneistitut som drabbas när fastighetspriserna rasar och utlänningar flyr undan skulderna.

Även jättarna drabbas
Nedgången märks tydligt även i Kina. Tillväxten riskerar att halveras  till 5-6 procent, industriproduktionen avtar och inflationen faller. Tusentals fabriker har stängt fast och över 20 miljoner migrantarbetare har förlorat jobben i Peking och andra storstäder sedan det kinesiska nyåret. Första halvåret  2008 lades och regeringen har därför antagit ett krispaket på motsvarande 460 miljarder euro med satsningar på infrastruktur, bättre lånevillkor och en momsreform. Dessutom sänks bilskatten och lantbrukare som köper småbilar subventioneras.
Uppsägningar har blivit vardag, raderna av osålda bilar växer och 100-årsjubilerande GM står på ruinens brant. Bolagets aktiekursen är den lägsta på 65 år. Också Chrysler och Ford har problem, men även solida japanska bolag som NEC, Sony, Toshiba och Toyota redovisar kraftiga vinstfall. Världens största tillverkare av stora grävmaskiner Hitachi CM har lagt en planerad storinvestering i Kina på is när efterfrågan viker. 
I december föll den japanska industriproduktionen med rekordfart, nära 10 procent, och exporten av fordon rasade med 33 procent. Samtidigt ökade arbetslösheten till 4,4 procent. Sammantaget är det den snabbaste ekonomiska försämringen i landet sedan 1967. Japans BNP väntas i år krympa med cirka 2 procent, vilket gör recessionen till den djupaste efter andra världskriget.
I USA krympte BNP med 6,3 procent under fjärde kvartalet 2008, medan konsumtionen föll med 4,3 procent och företagsinvesteringarna minskade med hela 21,7 procent. Även utrikeshandeln minskade med en fjärdedel.

Kedjereaktion i prylfabriken
På kort tid har Östasiens starka exportnationer fått vidkännas tvär inbromsning i sin utrikeshandel. Decembersiffrorna visar att exporten rasade med 42 procent för Taiwan, 27 procent för Japan och 17 procent för Sydkorea. Den kinesiska exporten minskade med 3 procent, men det var andra minusmånaden i rad. Ännu i somras låg exporttillväxten på 20-procentsnivån. Även ländernas import minskar i samma omfattning, dels på grund av fallande oljepriser, men också som konsekvens av att industrin behöver färre råvaror och insatsprodukter. Bakom den taiwanesiska exportkraschen ligger drastiskt minskad export av datorkomponenter som kretskort och minnen till främst Kina.
I Singapore föll BNP med över 11 procent under första kvartalet 2009, vilket är rekord sedan nationen blev självständig 1965. Jämfört med Q4/2008 var raset nästan 20 procent. Regeringens prognos för helåret 2009 lyder nu på minus 6-9 procent. Bakom den kraftiga nedgången ligger det snabba sammanbrottet i världshandel. Singapore är dels en betydande industristad och ett centrum för en stor del av Asiens sjöfart och flygfrakter. Industriproduktionen föll under årets första kvartal med 29 procent, efter att främst high tech-, biomedicin- och kemisektorerna drabbats av recessionen. Byggsektorn har däremot fått uppsving av statliga stimulansåtgärder.
Singapore har sedan 1980-talet hört till de asiatiska tigerekonomierna med snabb tillväxt och stigande levnadsstandard. Enligt Världsbanken låg landets köpkraftsjusterade nationalinkomst per capita på 32.500 dollar, vilket är i klass med Italien. Landet är tack vare sin geografiska och ekonomiska ställning ett av världens ledande finans- och handelscentra, vars export är dubbelt så stor som BNP.

Köpläge för likvida
Det finns dock ljuspunkter. Det sämsta börsåret sedan 1929 (den stora kraschen) innebär att aktierna i modern tid aldrig har varit så billiga som nu. Historien visar att uppgången kommer. De senaste 50 åren har börsen sett nio stora nedgångar som varat i medeltal 13 månader. Mätt med S&P500 har fallet i genomsnitt varit 32 procent. De följande sex månaderna har börsen stigit med 23 procent. Samtidigt ska man minnas att många bolag nu är exceptionellt väl rustade, effektiva med goda vinstnivåer och hög soliditet, medan räntorna är på bottennivåer. Alltså ett diametralt annat läge än vid depressionen i mitten av 1990-talet.
Trots det sanerar även friska företag nu kraftigt på grund av osäkerheten. Den förbättrade effektiviteten och oanvänd kapacitet ger betydande utväxling när vändningen väl kommer. Därför är sannolikheten stor för ett kraftigt börsrally som kan komma snabbare än man tror. Vissa bedömare tror på uppgång redan i höst.


Text: Jonny Mattsson                   (ÅFF 21.01./05.02/25.02/31.03/15.04.2009)

Källor: DN, SvD, HS, Kauppalehti, E24, Nordea och Ålandsbanken.

Läs även om krisdrabbade Island samt nya eurostjärnan Slovakien.


Upp till kamp mot recessionen
Företagarna i Österbotten har startat en kampanj för att motverka lågkonjunkturen och den negativa krisfokuseringen i media. Det finns även framåtanda och goda affärsmöjligheter i nuläget.
Läs mera här.

---