Ålands Företagareförening 50 år

Ålands Företagareförening 50 år 1957-2007

Jubelfest med glada företagare
Lördagen den 10 november firade Åland Företagareförening sitt 50-årsjubileum med stor fest i Restaurang Mariepark. Jubileet blev en lyckad tillställning som lyste upp företagarnas tillvaro mitt i det annars dystra novembermörkret.

Evenemanget föregicks av att Posten Åland under eftermiddagen ordnade filatelistisk specialstämpling i festlokalen efter att föreningen till 50-årsjubileets ära beviljats en specialstämpel
I sitt hälsningstal konstaterade ordförande Dick Jansson att det är en livskraftig förening som når den gyllene åldern, men att företagarna är oroliga för framtiden efter en lång högkonjunktur. Bland annat är bristen på unga entreprenörer illavarslande.
- Åland måste skapa bättre förutsättningar för att få fler att vilja bli företagare. Ett sätt vore att få lättnader i skattegränshanteringen. Jag är övertygad om att en ökad handel med Sverige skulle skapa nya möjligheter.
Bland gratulanterna fanns stadsstyrelsens ordförande Barbro Sundback som istället för gåvor framförde ett initiativ om ett nytt samarbetsorgan mellan staden och företagarna. Hon vill grunda ett näringslivsråd för att som kunde skapa en tätare dialog kring utvecklingsfrågor.
Samhörighet och företagsklimat
Kvällens festtal hölls av VD Anna-Stina Nordmark Nilsson från Företagarna i Sverige, med vattnet som tema. Det blåsiga Ålands Hav som hon upplevde på överresan är också vattnet som skiljer och förenar företagarna i Sverige och på Åland.
- Vi möter samma utmaningar, vi drivs av samma företagsamhet, vi är olika vågor i samma hav.
Hon beklagade att Sverige valt att stå utanför eurosamarbetet, vilket blir dyrt för företagarna. Dessutom hoppas hon att Sverige ska ta lärdom av Åland och Finland när det gäller att bättra på företagsklimatet.
- I mina kontakter med Gotland får jag alltid höra att de är avundsjuka på Åland som har självstyrelse och möjligheter att påverka sina villkor.
Anna-Stina Nordmark Nilsson framhöll att åländska företagare är välkomna att kontakta Sveriges 300 lokalföreningar för att göra mera affärer och hon hoppades också att samarbetet ska öka.
God mat och medaljer
De närmare 110 supégästerna fick en jubileumssupé som bestod av skaldjursbakelse, chateaubriand med konjak-grönpepparsås samt hallonsorbet med vitchokladmousse och basilikamarinerade jordgubbar. Pianisten Marcus Boman underhöll gästerna mellan programpunkterna, som skickligt och med språklig finess presenterades av kvällens toastmaster Erik Hemming. Mellan rätterna presenterades även föreningens historik, sammanställd av journalisten Linda Wiktorsson.
Efter middagen utdelades Företagarna i Finlands förtjänsttecken till fyra av föreningens styrelsemedlemmar. Österbottens Företagarförenings VD Kurt Häggblad fick som riksorganisationens representant premiera Krister Lindberg med guldtecknet för 20 års arbete företagsamheten till fromma, medan Dick Jansson, viceordförande Christer Kullman och Bengt Lindfors erhöll silvertecknet för minst tio års värv inom organisationen.
Kvällen avslutades med dans till orkestern Moonlight.

(ÅFF 13.11.2007)

Bildkavalkad: Klicka på bilden för att se den i större format.

Historisk bakgrund
Företagareföreningen grundades den 18 maj 1957, som en reaktion på den stora utflyttningen av ungdomar från Åland i mitten av 1950-talet. Målet var att främja industrialiseringen och exporten för att skapa nya arbetsplatser i landskapet. Bland grundarna fanns flera välkända företagare, bland annat fabrikör Olof Geelnard, köpman Anton Kalmer och snickarmästare Gunnar Sundlöf.

Till föreningens första ordförande valdes lantrådet Hugo Johansson och i styrelsen ingick bland annat Klas Eklund från Föglö, som övertog ordförandeposten 1960 och kom att inneha den i 24 år. Under årens lopp har drygt 60 personer varit engagerade i styrelsen.
Allt detta och föreningens fem decennier beskrivs utförligt i ord och bild i den nyskrivna historiken.

Föreningens första ombudsman blev 1958 Martin Isaksson, som efterträddes av Knut Mattsson 1959. Två år senare övertogs tjänsten av Ludvig Nordberg som kom att bli en av föreningens stöttepelare och stannade kvar till sin pensionering 1984. Sammanlagt har föreningen haft ett tiotal ombudsmän.

Tillväxt och framåtanda
Föreningens första decennium sammanföll med en stark ekonomisk utveckling som gynnade investeringar och företagsamhet. Förbättrade kommunikationer i form av bilfärjetrafikens tillkomst och utbyggnaden av den åländska infrastrukturen hade stor betydelse för många åländska företag.
Båttillverkningen var på 1960-talet en betydande näring i landskapet, tillsammans med konservindustrier, verkstäder och byggnation. Bristen på lokaler för företagare var dock stor. På föreningens initiativ byggdes därför de första industrihusen i Norrböle i mitten av 1960-talet och det samägda Ålands Industrihus bildades. Företagareföreningen var även initiativtagare till den utredning som utmynnade i att Chipsbolaget grundades 1969.
Inflyttning och bostadsbrist ledde till att företagarna beslöt gå samman för att bygga bostadshus i Hindersböle. Föreningen ordnade även talrika kurser och studieresor främst till Sverige, för att lära sig nytt och skapa kontakter. Målet om att skapa nya arbetsplatser uppnåddes och i slutet av 1960-talet fanns på Åland cirka 170 industriföretag med över 1.000 sysselsatta.

Konjunktursvängningar och samarbete
Under 1970-talet ökade föreningens medlemsantal snabbt och en lång tradition med mässresor inleddes. Föreningen arbetade med många frågor för att förbättra företagarnas villkor, samtidigt som ekonomin präglades av hög inflation och en orolig arbetsmarknad. Vidare tog föreningen aktivt del i planeringen av den stora Ålandsutställningen 1976. ÅFF var från början med i samarbetet mellan företagarorganisationerna i Svensk-Finland och har bidragit till att viktig information på svenska funnits tillgänglig för medlemmarna.
På 1980-talet omstrukturerades verksamheten och ett decennium av nära samarbete med Ålands Handelskammare inleddes. Föreningen samordnade mässresor för åländska företag som visade upp sig i närregionerna och antalet medlemmar växte i takt med högkonjunkturen. Samtidigt breddades medlemskåren som dittills främst bestått av tillverkningsföretag. År 1989 fick föreningen både ny ordförande i form av Sigvard Persson och sin första kvinnliga ombudsman Agneta Erlandsson.

Kristider och återuppbyggnad
1990-talets lågkonjunktur blev en stötesten för många företag och i arbetslöshetens spår fick starta eget-verksamheten en viktig roll. Samtidigt började Finlands och Ålands EES- och EG-medlemskap föreberedas med utredningar och arbetsgrupper. Införandet av skattegränsen 1996 skapade en polarisering i näringslivet, där småföretagarna som föreningen representerade ansåg sig förfördelade och drabbades av betydande merkostnader. Föreningen beslöt därför att stiga av samarbetet och samlokaliseringen och flyttade 1998 till egna lokaler.
Trots många uppoffringar och tidvis osäker tillvaro har verksamheten under 2000-talet utvecklats långsiktigt och nya samarbetspartners har tillkommit. Föreningens roll som rådgivare till beslutsfattare har vuxit och servicen till medlemmarna förbättrats. Medlemskåren har samtidigt vuxit till dagens rekordnivå. ÅFF har nu 195 medlemmar, varav 170 företag som tillsammans sysselsätter omkring 1.500 personer. En allt större del av medlemsföretagen drivs också av kvinnor.
Föreningens ordförande 2007 är Dick Jansson, VD för familjeföretaget SAJ Instrument.
Se hela styrelsen här.

Föreningen utdelar sedan 1991 pris till Årets Företag, där bland annat sysselsättning, lönsamhet, långsiktighet och miljöengagemang samt intresse för export premieras.

Mariehamn den 7 november 2007

Jonny Mattsson
ombudsman


Styrelsen 2007	Chipsfabriken i Haraldsby	Industrihusen i Norrböle