Det är inte bara narkotika och narkotikahandlare som
kan flyttas från land till land, utan också pengar. I vår elektroniska tidsålder
flyttas enorma summor över hela världen på några sekunder. Många
transaktioner sker för att dölja brott.
”Svarta” pengar, dvs inkomsterna från brott (inklusive
vinsterna från narkotikahandeln), kan lätt blandas med ”vita” pengar från
lagliga transaktioner. Det sker till exempel genom att kassabokföringen förfalskas.
När pengarna avlägsnas från källan, ibland via internationella
finansinstitut till dotterbolag i mindre nogräknade länder (ofta
i flera led), går det till slut inte att skilja dem från pengar som tjänats
på lagligt sätt. Det är detta som kallas penningtvätt. Narkotikahandlare och
andra brottslingar tvättar sina vinster så att de kan spendera dem på ett liv
i lyx, eller för att investera dem i den lagliga ekonomiska sektorn. Detta
snedvrider den finansiella sektorn och skulle kunna undergräva hela nationella
ekonomier.
EU jobbar aktivt
För att motarbeta detta har Europeiska gemenskapen varit mycket aktiv för att se till att finansinstitut som exempelvis banker rapporterar misstänkta finansiella transaktioner. Enligt ett direktiv som antogs år 1991 ska medlemsstaterna vidta åtgärder för att se till att finanssystemet skyddas mot penningtvätt. Det sker genom att bankerna alltid måste identifiera sina kunder och så att banksekretessen hävs vid varje misstanke om penningtvätt.
Europaparlamentet har visat ett stort intresse för ansträngningarna att hindra penningtvätt. Parlamentet har diskuterat hur man bäst kan föra in branscher även utanför finanssektorn i bestämmelserna i direktivet om penningtvätt. Parlamentet arbetar också för att få till stånd en utvidgning av lagen så att den omfattar nya brott. Dessutom arbetar medlemsstaterna på flera projekt för att förbättra samarbetet mellan olika polismyndigheter.
Varnar för osäkra länder
OECD:s arbetsgrupp för internationella finansiella åtgärder, Financial Action Task Force (FATF), inrättades år 1989 och är ett organ med uppgift att utveckla och främja olika metoder för att hindra penningtvätt. FATF har utarbetat rekommendationer som bildar en grund för insatserna för att förhindra penningtvätt. Rekommendationerna gäller rätts- och polisväsende, reglering av finanssystemet och internationellt samarbete. FATF övervakar även lagstiftningen globalt och ger ut listor på s k non-cooperative countries.
Den senaste rapporten
utgavs i juni 2002 och de länder där reglerna mot penningtvätt nu anses vara
undermåliga är följande:
Cooköarna, Dominica, Egypten,
Filippinerna, Grenada, Guatemala, Indonesien, Marshallöarna,
Myanmar, Nauru, Nigeria, Niue, Ryssland, Saint Kitts & Nevis och Saint Vincent & Grenadinerna.
Alla anmälningsskyldiga
samfund uppmanas noga granska sin verksamhet och kundförhållanden som riktas
till dessa 15 länder.
Cooköarna och
Marshallöarna har dock skärpt sin lagstiftning och liknande processer är igång
även i Filippinerna och Ryssland. FATF höll i början av februari 2002 sin
kongress i Hongkong och konstaterade då att arbetet i dessa länder inte hunnit
så långt att de kan avföras från varningslistan.
De länder som senast tagits bort från listan är Israel., Libanon och Ungern
(i juni 2002) samt Bahamas, Caymanöarna, Liechtenstein och Panama (2001).
Penningtvätt är straffbart i Finland sedan 1994. Straffet
bestäms av olika faktorer, exempelvis huruvida förövaren begått det primära
brottet eller endast medverkat till penningtvätten. Den som tar emot svarta
pengar för att dölja deras ursprung döms för häleri. Globalt härstammar
merparten av alla svarta pengar från narkotikahandel, men i Finland kommer större
delen från ekonomisk brottslighet.
De företag och samfund som hanterar
stora penningmängder är i en nyckelposition när det gäller att förhindra
penningtvätt. Enligt lag har sedan 1998 har följande företag anmälningsplikt
beträffande avvikande och misstänkta transaktioner:
· penninginstitut
· försäkringsbolag
· värdepappersförmedlare
· fastighetsförmedlare
· pantlånare
· valutaväxlingsföretag
· samfund som bedriver penningspel
Bland de sistnämnda finns bland annat
även affärer och kiosker som är ombud för Veikkaus.
För att ytterligare försvåra penningtvätt planeras en utvidgning av anmälningsskyldigheten till branscher utanför finanssektorn. I framtiden ska direktivet omfatta även bokföringsbyråer, revisorer, jurister, konst- och antikvitetshandlare samt penningtransportföretag.
Utreds av särskild enhet
Identiteten måste alltid klargöras när en banktransaktion överstiger 15.000 euro (ca 90.000 mk) eller om det finns misstanke om att medlen har illegal bakgrund. Enligt lagen ska bankerna även utreda fall där transaktionens form eller storlek avviker från det normala. Om brott misstänks ska anmälan omedelbart göras till centralkriminalpolisens (CKP) utredningscentral och transaktionen avvisas eller avbrytas, såvida detta inte bedöms försvåra utredningen. Centralen kan utfärda ett transaktionsstopp på fem dagar under vilken tid fallet utreds och om inga tvångsmedel vidtas kan transaktionen därefter fullföljas.
Svarta miljarder ska växlas
Antalet anmälningar om försök att tvätta svarta pengar i Finland har under år 2001 mer än fördubblats. CKP hade i september fått in 2.500 fall jämfört med cirka 1.000 under hela fjolåret. Många fall gäller växling till amerikanska dollar men företagarna uppmanas även att vara uppmärksamma på alla försök att betala osedvanligt stora inköp eller kapitalvaror med kontanter. Penningtvätten väntas öka ju närmare euron vi kommer och tros kulminera under växlingsperioden 1.1–28.2. Även om de kontanta pengarnas andel av BNP är liten, cirka 2,4 procent, så är det skäl att öka beredskapen.
Enligt CKP handlar det om enorma summor som ska fram ur mörkret. Den ekonomiska brottslighet som avslöjas uppgår till ett par miljarder mark per år, men antas utgöra bara en mindre del av hela volymen. Därtill kommer droghandeln som uppskattas omsätta miljardbelopp, till stor del i form av kontanter. Dessa medel ska nu växlas, sannolikt till främst dollar och svenska kronor och det kan betyda att även småföretagare får grumliga erbjudanden.
Var därför uppmärksam när okända personer erbjuder ”givande affärsmöjligheter”!Text: Jonny Mattsson
Artikeln har ursprungligen publicerats i Företagsnyckeln
nr 5/01.
Texten har uppdaterats i februari 2002 samt i juli 2002.