Viktiga siffror för företagare och arbetsgivare
2009
Siffrorna
för 2008 hittar du här
Se även Arbetsgivarens
ABC på Företagarna i Finlands hemsida.
Med reservation för skrivfel!
NYHETER:
Skattekontoreformen
träder i kraft 2010
Skattekontot är en personlig sammanställning av olika skatter som företaget
ska betala på eget initiativ. Kontot upprätthålls av Skatteförvaltningen på
nätet och påminner mycket om de nuvarande internetbankerna. Skattekontot
avstäms månadsvis och skattebetalaren får ett kontoutdrag. Läs
mera här.
Strängare
beskattning av vissa dividender 2010
Beskattningen av dividender som utdelas på basen av
arbetsinsats eller annan grund som inte följer ägarandelen skärps från
1.1.2010. Dylika arbetsrelaterade dividender förekommer bland annat i läkar-
och konsultbranschen.
För den som vill ta ut vinstpengar med lägre skatt gäller därför att agera
innan årets slut, vilket betyder en extra bolagsstämma som beslutar om
dividenden.
Enligt de nya reglerna beskattas en dividend som inte baserar sig på mottagaren
ägarandel att hela summan beskattas som lön eller arbetsersättning. Detta
innebär dock att dividenden då är en avdragbar utgift för bolaget, vilket i
sig kan ha fördelar.
För att undvika straffskatten måste man i dividendbeslutet framöver separera
den "vanliga" dividenden från den arbetsrelaterade. Då tillämpas
beskattas bara en del av summan som förvärvsinkomst.
De nya skattereglerna syftar till att förhindra att förvärvsinkomst
förvandlas till kapitalinkomst. Motivet grundar sig på missuppfattningen att
kapitalinkomst beskattas lindrigare, men för det krävs att bolaget har stora
tillgångar och att den jämförda lönen är mycket hög. De flesta företagare
betalar hög skatt på sina inkomster. Enligt statistiken för 2007 bestod 2/3
av de FöPL-registrerade företagarnas inkomst av förvärvsinkomster.
Skattefria dividender existerar inte, eftersom bolaget alltid betalar 26 %
samfundsskatt på sin vinst. Dividendmottagaren kan ta emot upp dividend
skattefritt upp till en andel om 9 % av bolagets nettotillgångar. Av den
överskjutande delen av dividenden räknas 70 procent som förvärvsinkomst och
beskattas enligt mottagarens marginalskatt. (Källa: Y-Sanomat 8/09)
Nytt avtal för
metallindustrin
Teknologiindustrin och metallfacket har kommit
överens om ett nytt treårigt avtal som träder ikraft 1.10.2009.
Lönehöjningen sker antingen arbetsplatsvis med en ram på 0,5 procent som ska
genomföras senast från den 1.11.2009. Om inget lokalt avtal ingås görs
lönehöjningen som en allmän förhöjning på 0,5 procent från den
1.12.2009.
Lönetillägget för kvällsskift är 107 cent per timme från 1.12.09 och
nattillägget är 196 cent per timme.
Ifall företagets ekonomiska läge, orderstock eller sysselsättningsläge är
mycket svagt, kan man inom företaget komma överens om att ingen
löneförhöjning görs eller att den skjuts fram.
Lönehöjningarna för 2010 och 2011 förhandlas fram separat under april-maj
vardera året. Utgångspunkten för förhandlingarna är de ekonomiska
utsikterna samt sysselsättningsläget.
Det nya avtalet innebär också ökade möjligheter för flexiblare
överenskommelser på arbetsplatsen om arbetstider, förhandlingspraxis och
förtroendemannens roll. Dessutom slopas dyrortsklasserna i lönetabellerna
stegvis under 2010-2011 och upphör från 1.10.2011.
Plåt och industri-isoleringsbranschen följer metallsektorns avtal. (09.09.2009)
Bil- och maskinhandeln samt bilverkstad förenas
Även bilhandeln och bilverkstäderna har fått ett nytt gemensamt avtal, som
följer huvudpunkterna i metallavtalet. Lönerna kan höjas efter lokala
överenskommelser eller som allmän förhöjning med 0,5 procent från
1.12.2009. (14.09.2009)
Skattekontoreformen
äventyrar likviditeten
Förslaget till reform av företagens
skatterutiner, det så kallade skattekontot, hotar att bli en stötesten för de
mindre företagens likviditet. Riksdagens finansutskott går helt på
Skattestyrelsens linje och förordar den 12 i månaden som förfallodag.
Företagarna och bokföringsbyråernas förbund har av praktiska skäl
förespråkat den 15 som tidigaste möjliga dag för inbetalningar.
Till skattekontot som avses tas i bruk från 2010 kan företaget betala in
momsrater, förskottsinnehållningar, arbetsgivaravgifter samt källskatter. De
minsta företagen ges samtidigt möjlighet att betala in skatter en eller fyra
gånger per år.
En stor del av småföretagen fakturerar i slutet av månaden med 14 dagars
betalningstid och merparten av deras kassaflöde kommer då in omkring den 15,
varför betalning den 12 sätter press på likviditeten. Skattestyrelsen har
motiverat datumet med att skattemedlen ska vidarebefordras till kommuner och
församlingar, men de betalningarna får göras ända till den 28 i månaden.
Företagarna kritiserar även de föreslagna sanktionerna hårt. Enligt
förslaget ska en försenad månadsredovisning resultera i 20 procents
straffränta, oavsett orsaken till förseningen. Företagarna anser att ränta
får vara högst lika stor som skatternas normala förseningsränta eller 11,5
procent. (27.05.2009)
Metallförhandlingarna
återupptas i höst
Kollektivavtalsförhandlingarna mellan
Metallarbetarförbundet och Teknologi-industrin tog paus den 7 maj och
fortsätter i höst. Även förhandlingarna med Tjänstemannaunionen har
avbrutits över sommaren. Den rådande lågkonjunkturen är en stor utmaning
för parterna som fortfarande står långt ifrån varandra. Finlands BNP
beräknas i år minska med 5-7 procent, medan teknologi-industrins omsättning
väntas falla med 20-30 procent. Arbetsgivarna anser att det inte finns utrymme
för lönehöjningar, eftersom produktionen minskar. Industrins återhämtning
väntas bli långsam eftersom exporten domineras av investeringsvaror.
(15.05.2009)
Lägre SSA från 1
april
Folkpensionsavgiften som ingår i arbetsgivarens
socialskyddsavgift
sänks från 1.4.2009 till årets slut med 0,801 procentenheter.
Det innebär att pensionsavgiftsdelen helt utgår i den lägsta
avgiftsklassen,
dit de allra flesta privata arbetsgivare hör.
SSA-avgiften
blir därmed 2,00 % i klass I, 4,20 % i klass II och 5,10 % i klass III.
Kommuner, andra offentliga arbetsgivare och hushåll betalar efter sänkningen
3,05 procent.
Folkpensionsavgiften föreslås bli avskaffad helt från år 2010 som ett led i
statens stimulansåtgärder för ekonomin.
Socialskyddsavgifter från 1.1-31.3.2009
Klass I 2,801 % (nya företag, små företag,
hushåll, ideella föreningar)
Klass II 5,001 % (avskrivningar 2007 över 50.500 euro)
Klass III 5,901 % (dito + utgör över 30 % av lönesumman)
Övriga arbetsgivare: 3,851 %.
Arbetsgivaravgifter och skattefria reseersättningar 2009
Pensionsförsäkringspremier från 1.1.-31.12.2009 OBS! Nya regler
2007
ArPL i genomsnitt 22,0 % (arbetstagarens andel 4,3 % (över 53 år 5,4 %)
- avtalsarbetsgivare (lön under 1.650.000 euro 2006): 21,4 %
- större arbetsgivare: individuell premie, 21,4-22,4 %
- tillfälliga arbetsgivare: 22,4 % (löner max 7.152 euro/6 mån)
FöPL 20,8 % (över 53 år 21,9 %)
- för nya företagare ges 25 % rabatt på premien de första 48 månaderna,
varvid man betalar följande: 15,6 % (över 53 år 16,425 %):
- minimiarbetsinkomst 6.560,93 euro per år
- maximiarbetsinkomst 149.000 euro per år
LFöPL 10,192 % (över 53 år 10,731 %) upp till arbetsinkomst på 22.984,43
euro per år
- 20,8 % (21,9 %) om arbetsinkomsten överstiger 36.118,00 euro per år,
däremellan stiger pensionspremien successivt från 10,192 till 20,8 % (10,731 -
21,9 %)
Arbetslöshetsförsäkringspremier 2009
- arbetsgivarens andel: 0,65 % (+ 2,70 % på lönesumma över 1.788.000 euro)
- arbetstagarens andel: 0,20 % (0,07 %
för aktieägare som anses vara företagare)
Gäller arbetstagare i åldern 17-64 år.
De vanligaste dagtraktamentena 2009
Inrikes
Fullt dagtraktamente: 35 euro (om resan varat över 10 timmar)
Partiellt dagtraktamente: 16 euro (om resan varat över 6 timmar men under 10
timmar)
Utlandet
Sverige 66 euro, Norge 67, Danmark 67, Island 71, Estland 53, Lettland 55,
Litauen 49, Tyskland 63,
Storbritannien 71 (London, Edinburgh 77), Irland 67, Belgien 62, Holland 65, Frankrike 66, Schweiz
67, Italien 67, Spanien 66,
Österrike 62, Slovenien 54, Kroatien 63, Malta 55, Grekland 64, Israel 66, Japan
83, Kina 62 (Hongkong 73, Macao 66), Ryssland 48 (Moskva 78, St
Petersburg 62), USA 63 (New York, Los Angeles, Washington 70 euro), Kanada 66,
Sydkorea 79, Singapore 73, Thailand 56, Taiwan 60 euro.
Resekostnadsersättningar 2009
Bil: 45 cent per km, samt
tillägg för: passagerare 2 c/person/km, släpvagn 7 c/km, husvagn 11 c/km,
raststuga eller tungt släp 21 c/km, maskiner eller skymmande föremål 2 c/km,
hund 2 c/km, körning på skogsbilväg eller vägbygge 9 c/km.
Läs mera här:
Pensions-Alandias information om pensionsförsäkring och
arbetsgivaravgifter
http://www.alandia.com/avdelning_text.con?iPage=419&m=887
Skattestyrelsens beslut om socialskyddsavgifter och sjukförsäkringspremier i
beskattningen
http://www.vero.fi/nc/viewarticle.asp?path=5,40&article=4389&domain=VERO_MAIN&language=SWE&index=#
Skattestyrelsens
beslut om beskattningen av naturaförmåner 2009
http://www.vero.fi/nc/viewarticle.asp?path=5,40,421&article=7587&domain=VERO_MAIN&language=SWE&index=#
Skattestyrelsens beslut om skattefria dagtraktamenten och reseersättningar 2009
http://www.vero.fi/nc/viewarticle.asp?path=5,40,421&article=7616&domain=VERO_MAIN&language=SWE&index=#
Nya regler för beskattning av
förmånsbilar 2009
Klassificeringen av förmånsbilar reviderades
2008.
Kategori A består år av
bilar som tagits i bruk 2007-09. Kategori B omfattar bilar från 2004-06.
Alla
äldre bilar ingår nu i kategori C, där procentsatsen har sänkts från 1,0
till 0,9.
Utländska förmånsbilar bildar en egen grupp, med högre fasta värden.
Den fasta delen av de månatliga förmånsvärdena för fri bilförmån har
höjts med 15 euro i samtliga klasser.
Förmånsvärdet baseras på bilens allmänna minutpris i början av den månad
då den tas i bruk, minskat med 3.400 euro. Förmånsvärdet beräknas som en
procent av prisgrunden avrundat till närmaste 10 euro, plus en fast summa,
enligt följande.
A: 1,4 % + 285 euro (fri bilförmån) eller 105 euro (bruksförmån)
B: 1,2 % + 300 eller 120 euro
C: 0,9 % + 315 eller 135 euro
Utländsk förmånsbil: fri 744 euro per månad (bruks 459 euro),
alternativt
264 euro per månad + 0,32 e/km (bruks 0,13 e/km).
Särskilda regler för unga arbetstagare
Vid anställning av ung personal (under 18 år) bör begränsningar i tillåtna
arbetsuppgifter och arbetstider beaktas. Följande regler gäller unga
arbetstagare:
13-14 år: arbete med målsmans samtycke under skollov max 7 h/dag och 35
h/vecka.
15-17 år: kan själv ingå arbetsavtal; max 8 h/dag och 40 h/vecka.
Begränsningar finns beträffande arbetsuppgifter, minsta dygnsvila och
arbetstidens placering. Skadligt, farligt, ansträngande och oskäligt
ansvarsfullt arbete är förbjudet för unga personer.
* Arbetstidsreglerna för unga personer finns i sin helhet i Företagar-INFO nr
3/2007.
Betala rätt lön till sommaranställda
Inom handeln och industrin betalas lön till sommarvikarier betalas vanligtvis
enligt praktikantlönenivån som är 85% av den lägsta löneklassen i yrket,
eller skolelevslön på 70% av grundlönen till yngre arbetstagare.
OBS! Praxis varierar mellan olika branscher.
Lönehöjningarna 2009
Efter de förbundsvisa förhandlingarna hösten 2007 varierar tiden för
lönehöjningar mellan olika branscher.
Här nedan ges exempel från de
vanligaste sektorerna.
Lastbils-, transport- och busstrafikbranschen
Avtalet gäller 1.2.2008-31.1.2010
1.2.2009 generell höjning 59 cent/h
1.10.2009 tabellönerna höjs med 1,6 %
Tankbils- och oljeproduktbranchen
Avtalet gäller 1.2.2008-31.1.2010
1.2.2009 + 4,9 %
1.10.2009 + 1,5 %
Byggnadsbranschen,
Avtalet gäller till 28.2.2010.
Lönerna höjs från den 1.3.2009 med 94 cent per timme
dock
minst
6,2 %.
Måleribranschen
Lönerna höjs från den 1.3.2009 med 84 cent per timme.
Husteknikbranschen
Lönerna höjs från den 1.3.2009 med 94 cent per timme
eller 6,2 %.
Jord- och vattenbyggnadsbranschen
Avtalet gäller till 28.2.2010.
Lönerna höjs från den 1.3.2009 med 81 cent per timme.
Asfaltbranschen
Lönerna höjs från den 1.3.2009 med 88 cent per timme.
Betong-, sten- och byggmaterialindustrin
Avtalet gäller från 3.3.2008-28.2.2010
Lönerna höjs från den 1.3.2009 med 78 cent per timme (5,8%). Lönetilläggen höjs i
motsvarande grad.
Bildäcksbranschen
Från den 1.3.2009 höjs lönerna med 2,8 procent.
Taxibranschen
Lönerna höjs den 1.3.2009 med 8,0 procent. Den lägsta tabellönen är nu
10,96 per timme eller 876,80 euro per tvåveckorsperiod. För procentavlönade
utgör förtjänsten 32-36 procent av den momsfria försäljningen beroende på
antal år i yrket. Tidslönen är minimilön. För OB-tid och inva-taxiförare
betalas en förhöjning på 10 procent av tabellönerna.
Bevakningsbranschen
Avtalet gäller 1.3.2008-31.3.2010
1.3.2009 höjs lönerna med 72-112 euro per mån. Kvällstillägget höjs till
90 c/h.
Livsmedelsindustribranschen
Löneförhöjningarna som lämnades öppna i 2007-års kollektivavtal har fastställts.
Lönerna höjs den 1.4.2009 med 3,5 procent.
1.10.2009: + 8-17 cent/timme.
Skogsarbetsbranschen
Lönerna höjs den 1.5.2009 med 4,0 %.
Landsbygdsnäringsbranschen
Lönerna höjs den 1.5.2009 med 30 cent per timme, dock minst 51,60 euro per
månad.
Frisörbranschen
Lönerna höjs den 1.5.2009 med 3,5 procent.
1.4.2010: +2,5%.
Kemiska produkt- och plastindustrin
Från den 1.5.2009 höjs lönerna med 25 cent per timme, dock minst 2,4 procent,
samt med en lokal pott på 0,4 procent.
Kemibranschens tjänstemän
Lönerna höjs från den 1.5.2009 med 2,3
procent.
Servicebranschens tjänstemän
Lönerna höjs från den 1.5.2009 med 3,0
procent, varav 0,4 % är lokal pott.
Byggnadsbranschens tjänstemän
Lönerna höjs 1.5.2009 med 3,0 procent.
Konsult- och planeringsbranschens
tjänstemän
Lönerna höjs den 1.5.2009 med 3,0 procent.
Handelsbranschen
Från den 1.5.2009 höjs lönerna med 3,5 procent.
Fastighetsservice- och städbranschen
Från den 1.5.2009 höjs lönerna med 3,5 procent.
Snickeri-industrin
Från den 1.5.2009 höjs lönerna med 22 cent per timme, dock minst 2,0 procent.
Textilservicebranschen (tvätterier)
Lönerna höjs den 1.5.2009 med 25 cent per timme dock minst 2,8 procent.
Tjänstemän inom byggmaterial- och betongindustrin
Lönerna höjs den 1.5.09 med 3,0 procent.
Hotell- och restaurangbranschen
Lönerna höjs 1.9.2009 med 2,4 procent.
Privata hälsoservicebranschen
Från den 1.9.2009
höjs lönerna med 2,5 % + lokal pott 0,6%.
Apoteksbranschen
Från den 1.10.2009 höjs lönerna med 2,1 procent samt en apoteksvis pott på
0,8%
Elinstallationsbranschen inom husteknik
Från den 1.10.2009 höjs timlönerna med 3,0 procent.
Hushållsmaskin- och hemelektronikservicebranschen
Lönerna höjs den 1.10.09 med 2,4 procent.
Personaluthyrningsbranschen
Tabellönerna höjs den 1.10.2009 med 3,1 procent.
Bokförings- och redovisningsbyråer
Bokföringsbyråbranschens kollektivavtal har förnyats för perioden
1.10.2008-30.09.2011.
Lönerna höjs 1.10.2009 med 2,5 %.
Kommunikationsbranschen (media)
Lönerna höjs den 1.10.09 med 3,0 procent, varav 0,4 % är lokal pott.
Resebyråbranschen
Lönerna höjs den 1.10.2009 med 2,3 procent. Tabellönerna stiger med 50
euro.
Speditionsbranschen
Lönerna höjs den 1.10.2009 med 2,8 procent.
Skogsmaskinbranschen
Avtalet gäller 1.2.2008-31.1.2011
Lönerna höjs den
1.10.2009 med 65 cent per timme
1.10.2010 + 65 c/h.
Teknologi-industrins arbetare (metall-
och elektroniksektorn)
Bil- & maskinhandelsbranschen
Bil- & maskinverkstadsbranschen
Plåtslageribranschen
Datakommunikationsbranschen och datateknikservicebranschen
Teknologi-industrins tjänstemän
Teknologi-industrins högre tjänstemän
Lönehöjningarna i dessa sektorer den 1.10.2009 är beroende av
förhandlingar som ska föras i april-maj 2009. Om förhandlingarna inte leder
till resultat kan kollektivavtalen sägas upp i höst.
Avbrott i metalls förhandlingar
Kollektivavtalsförhandlingarna mellan Metallarbetarförbundet
och Teknologi-industrin tog paus den 7 maj och fortsätter i höst. Även
förhandlingarna med Tjänstemannaunionen har avbrutits över sommaren.
Energibranschens tjänstemän
Lönerna höjs den 1.10.09 med 75 euro per månad, dock minst 2,9 procent.
Fastighetsservicebranschens tjänstemän
Lönerna höjs den 1.10.09 med 2,4 procent plus en lokal pott på 0,8%.
Husteknikbranschens tjänstemän
Lönerna höjs den 1.10.09 med 2,5 procent.
Livsmedelsindustrins tjänstemän
Lönerna höjs den 1.10.09 med 0,6 procent.
*)Mekaniska skogsindustrins arbetare (sågverk, skivfabriker etc.)
*) Teleservice-, växel- och call center-branschen
* Publiceras inom kort.
Mera information
OBS! Detta är inte en uttömmande lista.
Även övertids- och arbetsmiljötilläggen höjs i motsvarande grad. Reservation
för skrivfel. Medlemmar:
Se närmare Företagar-Info nr 4 och 5/07.
Detaljerade fakta om löneförhöjningar, lönetabeller, samt kollektivavtal kan även läsas på FiF:s
hemsida under
rubriken Arbetsgivarens ABC (medlemsinformationen är tillgänglig endast för ÅFF:s och ÅKF:s medlemmar med
personligt lösenord). De nya avtalen och lönetabellerna publiceras efterhand.
Länkar till de nya
kollektivavtalen publiceras efterhand på samma ställe.
Vid frågor, kontakta ombudsmannen!
Byggbranschen
föremål för särskild skattekontroll under 2008 - 2011
Skatteförvaltningen startade i januari tillsammans med andra
myndigheter och intressegrupper ett omfattande fyraårigt skattekontrollprojekt
inom byggbranschen. Målet med projektet är att bekämpa grå ekonomi inom
byggbranschen, att utveckla skattekontrollen av utländsk arbetskraft inom
branschen samt att utveckla och förbättra kontrollmetoder inom byggbranschen.
Kontrollprojektets särskilda mål är att få utländsk byggarbetskraft och
utländska byggfirmor att omfattas av övervakningen samt renoverings- och
saneringsverksamhet, grundläggande renovering och småhusbyggandet.
Under år 2008 inleds också i samarbete med kommunernas byggnadsinspektörer,
särskilt i tillväxtkommunerna i södra Finland, ett rådgivningsprojekt om
småhusbyggarens skyldigheter.
Brett samarbete mellan myndigheter
Under projektet försöker man göra myndigheternas och intressegruppernas
samarbete samt samarbetet med skatteförvaltningen i Estland effektivare. I
projektet medverkar förutom skatteförvaltningen även polisförvaltningen,
åklagarväsendet, utsökningsförvaltningen, arbetskraftsförvaltningen,
arbetarskyddsförvaltningen, Migrationsverket, Folkpensionsanstalten,
Pensionsskyddscentralen, Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund,
Byggnadsförbundet och Byggindustrin RT.
Det fyraåriga projektet pågår till 2011. Projektet leds och koordineras av
Skattestyrelsen.
Information för
tillfälliga arbetsgivare
Alla arbetsgivare som tillfälligt anställer någon för att utföra ett arbete
eller en tjänst och som inte är ett hushåll, bör verkställa
förskottsinnehållning enligt arbetstagarens skattekort samt erlägga
socialskyddsavgift (vanligen 2,801 % - se ovan). För ändamålet finns en blankett som kallas "Skatter
på eget initiativ" som fås på bankerna och på skattebyrån.
Arbetsgivaren ska också betala pensionsförsäkringspremie, ArPL, enligt ovan.
Arbetsgivaren är vidare skyldig att betala olycksfalls-, gruppliv- och
arbetslöshetsförsäkring om antalet anställningsdagar är minst 12 per
år (dvs
en person 12 dagar, eller 6 personer x 2 dagar etc.)
Låglönestöd för arbetsgivare
Ett stöd för arbetsgivare som har personer över 54 år
anställda på heltid infördes 2006.
Stödet gäller registrerade arbetsgivare vars
anställda som fyllt 54 år jobbar minst 140 timmar per månad. Stödet uppgår
till 44 procent av den lön som ligger mellan 900 och 2.000 euro per månad,
dock max 220 euro. Vid en lön över 1.600 euro minskas stödet med 55 % av den
överskjutande delen. Stödets maximala effekt uppnås således vid en
månadslön på 1.400-1.600 euro.
Låglönestödet tillämpas första gången på de
löner som utbetalas i januari 2006. Arbetsgivaren får på eget initiativ dra
av stödbeloppet från sin redovisning av förskottsinnehållning till
skatteförvaltningen. Stödformen gäller till utgången av år 2010.
Utländsk arbetskraft
NYHET: Registrering av arbetstagare från nya EU-länder upphör
Registreringen av uppgifter om arbete som utförs av medborgare i Estland,
Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern upphörde
den 30 april 2009. EU-medborgare skav dock fortfarande med stöd av
utlänningslagen registrera sin uppehållsrätt i Finland, om de vistas i landet
längre än tre månader.
För övrig information om allmänna regler för anställning av personer
från s.k. nya EU-länder, läs
mer här.
Systemet
med alterneringsledigt fortsätter till slutet av 2010
Möjligheten för en heltidsanställd att vara ledig från sitt jobb under
högst ett års tid ifall en arbetslös arbetssökande anställs i personens
ställe, bibehålls och systemet pågår fram till utgången av 2010.
Alterneringsledigheten omfattar minst 90 och högst 359 dagar. Ledigheten kan
tas ut i perioder om minst 90 dagar, men den sammanlagda tiden för avtalet är
högst två år.
Ersättningsnivån är 70 procent av den inkomstrelaterade
arbetslöshetsdagpenningen som personen skulle ha rätt till vid arbetslöshet.
För personer med en pensionsgrundande arbetskarriär på minst 25 år är
ersättningsnivån 80 procent av dagpenningen.
Avtal om alterneringsledighet ska göras inom 2009. Avtalet ingås med
arbetsgivaren och en ansökan inlämnas därefter till arbetskraftsbyrån. För
ansökan krävs arbetsintyg och löneintyg.
I januari 2009 kom arbetsmarknadens parter överens om att systemet gör
permanent. Mera info kommer.
Läs mera
här: Arbetslöshetskassornas
samorganisation
Skattekortsrutiner 2009
Skattekorten fungerar sedan 2005 så att arbetstagaren väljer om han
vill använda:
* A) en beloppsgräns per löneperiod (månad, veckoperiod
eller dag), eller
* B) en årssumma för den inkomst på vilken görs förskottsinnehållning
enligt grundprocent.
För personer med en fast lön är det första alternativet vanligtvis
gynnsammare, medan personer som har starkt varierande inkomst eller flera olika
arbetsgivare under året kan föredra det senare alternativet. I det fallet gäller
det att noggrant kalkylera huruvida årssumman räcker till, för annars görs
innehållningen i slutet av året enligt skattekortets högre tilläggsprocent.
Om löntagaren inte valt något alternativ används löneperiodgränsen,
alternativ A ovan. Om arbetsförhållandet upphör under perioden ska
arbetsgivaren anteckna de utbetalda lönerna på skattekortet.
Årets nya skattekort gäller från den 1.2.2009. Om arbetstagaren inte uppvisar
något skattekort görs innehållningen enligt 60 procent.
Direktnummer till Ålands skattebyrå
Skattedir. Raija Aller-Mattsson 634 201
Byråchef Ben Öhberg
634 214
Byråchef Anne Järventaus
634 222
Företagsbeskattning/förskott 634 232
Personbeskattning/avdrag
634 231
Växel 634 200
Telefax 634 215
Skattebyrån
har från 1.2.2008 nya öppettider:
måndag kl 9-17
tisdag-fredag
kl 9-16.15
Gränsvärden för
informationsplikt och förkortade bokslutshandlingar
Alla aktiebolag ska sända in sina bokslut till handelsregistret,
senast två månader efter att bokslutet fastställts. Bokslut ska uppgöras
inom fyra månader från redovisningsperiodens slut.
Övriga bokföringsskyldiga ska sända in bokslutet inom sex månader från
redovisningsperiodens slut, om de uppfyller två av följande förutsättningar:
* omsättning minst 6,25 miljoner euro
* balansräkningens slutsumma minst 3,125 miljoner euro
* personalstyrkan minst 50 personer
Om samtliga ovannämnda gränsvärden underskrids kan bolaget lämna en
förkortad balansräkning.
Förkortad resultaträkning kan avges om något av
följande villkor underskrids:
* omsättning 3,4 miljoner euro
* balansens slutsumma 1,7 miljoner euro
* personalstyrkan 25 personer.
LÄS MER:
Här
hittar du Bokföringsnämndens anvisningar för bokslut etc.
Skattekontot tas i bruk 2010
Det utlovade systemet med ett skattekonto som ska förenkla byråkratin
för företagen ser ut att bli verklighet år 2010.
Skattestyrelsens nya generaldirektör Mirjami Laitinen informerade om den
aktuella tidsplanen vid boksluts- och skattedagarna i Helsingfors i januari 2008. Hon
var också den som utredde frågan efter att regeringen Lipponen startat
projektet år 2000. Initiativet till skattekontosystemet kom ursprungligen från
Företagarna i Finland efter modell från bland annat Sverige.
Skattekontot innebär att företagens arbetsgivaravgifter och olika skatter
slås ihop till en månadsavgift. Man övergår alltså från att betala per
skatteslag till en företagsbaserad debitering. Det minskar antalet
transaktioner och företagen slipa ligga ute med pengar i onödan. Idag betalar
man skatterater till en myndighet och anhåller samtidigt om återbäring av
andra skatter från en annan.
Förverkligandet av skattekontoreformen påverkas av övergången till ett
enhetligt europeiskt betalningssystem, SEPA. Skattestyrelsen föreslår att hela
övergångstiden för betalningsreformen utnyttjas förrän skattekontot tas i
bruk. (ÅFF 31.01.2008)
Revisor ser faror med skattekontot
Veteranrevisorn Pauli Vahtera gav i början av maj 2009 i en insändare i
Kauppalehti uttryck för sin syn på risken för småföretagarna med
skattekontoreformen.
Staten planerar att införa ett gemensamt skattekonto för företagens alla
skatterater och betalningar 2010. Vahtera noterar att regeringspropositionen är
oklar och svepande på viktiga punkter, bland annat när det gäller
förenhetligandet av förfallodagar. Han befarar att företagens likviditet
försämras och vill se längre betalningstider, inte kortare. Redan nu måste
företagen ut med 70 procent av skatterna innan de fått motsvarande inkomster.
Även det automatiserade påföljdssystemet för små misstag slår orimligt
hårt. Vahtera förutspår en ökning av påföljderna om skattekontot införs.
Ett kodfel på en 20-euros betalning kan idag ge en straffavgift på 800 euro.
Han frågar sig om sådant statligt beteende överhuvudtaget har stöd i
grundlagen.
Eftersom Finland behöver tiotusentals nya företagare de kommande åren, måste
byråkratin lindras, inte förvärra den. Statens klåfingrighet måste få ett
slut, anser Vahtera. (15.05.2008)
Lagförslaget innehåller tuffa villkor
Regeringens förslag till skattekontoreform lämnades till riksdagen den
18.12.2008 och målet är att det nya systemet ska kunna tas i bruk år 2010,
men Skattestyrelsen har reserverat sig för att förseningar kan inträffa,
beroende på hur riksdagsbehandlingen framskrider.
Enligt förslaget skulle den gemensamma förfallodagen för moms,
förskottsinnehållning och SSA bli den tolfte i månaden. För
pappersredovisningar krävs inlämning redan den sjunde dagen.
Förseningsräntan föreslås bli 20 procent per år.
Förslaget har av denna anledning fått betydande kritik från
bokföringsbyråer och småföretagare. Företagarorganisationen har i sitt
utlåtande påpekat att den tidigaste redovisningsdagen bör vara den 15 dagen
för att bokföringsbyråerna praktiskt ska ha möjlighet att leverera
uppgifterna. (31.03.2009)
